Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Fleischer, Rasmus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Britt Wadner2018Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborg: Göteborgs universitet, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 2. Fleischer, Rasmus
    et al.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Den svenska enhörningen: storyn om Spotify2018Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ett svenskt bolag har i grunden förändrat hur människor världen över lyssnar på musik. Att Spotify lyser som den svenska företagshimlens klaraste stjärna står bortom allt tvivel. Men Daniel Ek och Martin Lorentzons skapelse har gjort misstag och brutit mot lagen, fått kritik, backat tillbaka, tagit efter andra, försökt på nytt och lyckats. De sagolika framgångarna till trots har Spotify aldrig gjort en enda krona i vinst. I stället har bolaget ständigt behövt uppfinna sig själva på nytt för att säkra ett fortsatt inflöde av riskkapital. Den svenska enhörningen berättar om Spotifys krokiga resa till musik- och techvärldens absoluta mittpunkt.

  • 3. Fleischer, Rasmus
    et al.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Discovering Spotify – A Thematic Introduction2017Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 9, nr 2, s. 130-145Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 4.
    Fleischer, Rasmus
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Snickars, Pelle
    Discovering Spotify – A Thematic Introduction2017Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 9, nr 2, s. 130-145Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 5.
    Fleischer, Rasmus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Från lagringskultur till streamingkultur: Om att skriva samtidens näthistoria2014Ingår i: Återkopplingar / [ed] Marie Cronqvist, Patrik Lundell, Pelle Snickars, Lund: Mediehistoria, Lunds Universitet , 2014, s. 219-234Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 6. Fleischer, Rasmus
    et al.
    Pelle, Snickars
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Historien om Spotify2019Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [da]

    Svenske Spotify har grundlæggende ændret, hvordan mennesker over hele verden bruger og lytter til musik.Historien om Spotify fortæller historien, fra dengang stifterne Daniel Ek og Martin Lorentzon sad i bare underbukser og fandt på navnet, til det, som siden blev musik- og teknologiverdens absolutte midtpunkt. Den første version af Spotify var en slags pirattjeneste, siden har de største musikselskaber investeret milliarder i Spotify og styrer nu musikudbuddet gennem uigennemskuelige playlister. Dette er en fortælling om en virksomhed, som holder fast i en grundidé, gratis musik, men undervejs har begået fejl, brudt love, fået kritik, gået på retræte, kopieret andre, prøvet igen – og lykkedes. Trods Spotifys eventyrlige succes har virksomheden aldrig givet overskud. I stedet er stifterne blevet mere og mere afhængige af risikovillig kapital.

  • 7.
    Fleischer, Rasmus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    If the Song has No Price, is it Still a Commodity?: Rethinking the Commodification of Digital Music2017Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 9, nr 2, s. 146-162Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In music streaming services like Spotify, discrete pieces of music no longer has a price, as has traditionally been the case in music retailing, both analog and digital. This article discusses the theoretical and practical implications of this shift towards subscriptions, starting from a critical review of recent literature dealing with the commodification of music. The findings have a relevance that is not limited to music or digital media, but also apply more broadly on the study of commodification. At the theoretical level, the article compares two ways of defining the commodity, one structural (Marx), one situational (Appadurai, Kopytoff), arguing for the necessity of a theory that can distinguish commodities from all that which is not (yet) commodified. This is demonstrated by taking Spotify as a case, arguing that it does not sell millions of different commodities to its users, but only one: the subscription itself. This has broad economic and cultural implications, of which four are highlighted:(1) The user of Spotify has no economic incentive to limit music listening, because the price of a subscription is the same regardless of the quantity of music consumed.(2) For the same reason, Spotify as a company cannot raise its revenues by making existing customers consume more of the product, but only by raising the number of subscribers, or by raising the price of a subscription.(3) Within platforms like Spotify, it is not possible to use differential pricing of musical recordings, as has traditionally been the case in music retail. Accordingly, record companies or independent artists hence can no longer compete for listeners by offering their music at a discount.(4) Within the circuit of capital. Spotify may actually be better understood as a commodity producer than as a distributor, implying a less symbiotic relationship to the recorded music industry.

  • 8.
    Fleischer, Rasmus
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Vonderau, Patrick
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, Filmvetenskap.
    Jeremy W. Morris (2015) Selling Digital Music, Formatting Culture2017Ingår i: Culture Machine, ISSN 1465-4121, E-ISSN 1465-4121Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Fleischer, Rasmus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Kan pengar fördelas?2015Ingår i: Glänta, ISSN 1104-5205, nr 3-4Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Fleischer, Rasmus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Kreditkonsumtion i Sverige, 1945–1985: Avbetalningshandel, kreditkort och dess politiska reglering2016Ingår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 136, nr 4, s. 626-657Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel ges en deskriptiv översikt över hur möjligheten att köpa på kredit – på avbetalning eller på kort – bidrog till att forma efterkrigstidens konsumtionssamhälle i Sverige. Bland annat riktas ljuset på de olika motiven för att begränsa kreditgivningen genom särskild lagstiftning och på framväxten av kreditupplysningsregister. Redogörelsen visar bland annat att kreditkonsumtion inte blev en partipolitisk fråga förrän på 1970-talet, efter att Kooperativa förbundet hade övergivit sin restriktiva linje.

  • 11.
    Fleischer, Rasmus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Musik, politik och svenskhet2014Ingår i: Det långa 1990-talet: när Sverige förändrades / [ed] Kristina Abiala, Umeå: Boréa Bokförlag, 2014, s. 405-421Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Fleischer, Rasmus
    Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia, Samtidshistoriska institutet.
    Musikens politiska ekonomi: lagstiftningen, ljudmedierna och försvaret av den levande musiken, 1925-20002012Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Fleischer, Rasmus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Nätutopier och nätdystopier: Om 2000-talets sökande efter internets väsen2017Ingår i: Samtider: Perspektiv på 2000-talets idéhistoria / [ed] Anders Burman, Lena Lennerhed, Göteborg: Daidalos, 2017, s. 261-303Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Fleischer, Rasmus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Per Lundin, Computers in Swedish Society2014Ingår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 134, nr 3, s. 551-553Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Fleischer, Rasmus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Protecting the musicians and/or the record industry? On the history of ‘neighbouring rights’ and the role of Fascist Italy2015Ingår i: Queen Mary Journal of Intellectual Property, ISSN 2045-9807, Vol. 5, nr 3, s. 327-343Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The early history of the so-called ‘neighbouring rights’, as part of the history of copyright, has so far been given very little attention by scholars. This article sheds light on a European contest over the rights in sound recordings during the 1930s, 1940s and 1950s. This forms an important part of the background to the Rome Convention of 1961. The article first looks separately at how musicians’ unions and the record industry were raising different demands for protective legislation, motivated by the use of new electronic media. At the beginning, no one imagined that these protections would be bundled together as ‘neighbouring rights’. While the International Labour Organization (ILO) put great efforts into creating a convention protecting only the performers, another actor turned out to be more influential in the long run, proposing a hierarchical bundling of rights in which only record companies were entitled to compensation for the use of recordings. This actor was the Fascist government of Italy. The article argues that there are some continuities from the legal philosophy of Italian Fascism to the system of ‘neighbouring rights’ established in the Rome Convention.

  • 16.
    Fleischer, Rasmus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Robotarnas kapprustning: Om spam i en nät- och bokhistorisk kontext2014Ingår i: Information som problem: Medieanalytiska texter från medeltid till framtid / [ed] Otfried Czaika, Jonas Nordin & Pelle Snickars, Stockholm: Kungliga biblioteket , 2014, s. 242-257Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 17.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Fleischer, Rasmus
    Stockholms Universitet, Institutionen för Ekonomisk historia och Internationella relationer.
    Johansson, Anna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Vonderau, Patrick
    Department of Media and Communication Studies, Martin Luther University Halle, Germany..
    Spotify teardown: inside the black box of streaming music2019Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An innovative investigation of the inner workings of Spotify that traces the transformation of audio files into streamed experience. Spotify provides a streaming service that has been welcomed as disrupting the world of music. Yet such disruption always comes at a price. Spotify Teardown contests the tired claim that digital culture thrives on disruption. Borrowing the notion of "teardown" from reverse-engineering processes, in this book a team of five researchers have playfully disassembled Spotify's product and the way it is commonly understood. Spotify has been hailed as the solution to illicit downloading, but it began as a partly illicit enterprise that grew out of the Swedish file-sharing community. Spotify was originally praised as an innovative digital platform but increasingly resembles a media company in need of regulation, raising questions about the ways in which such cultural content as songs, books, and films are now typically made available online. Spotify Teardown combines interviews, participant observations, and other analyses of Spotify's "front end" with experimental, covert investigations of its "back end." The authors engaged in a series of interventions, which include establishing a record label for research purposes, intercepting network traffic with packet sniffers, and web-scraping corporate materials. The authors' innovative digital methods earned them a stern letter from Spotify accusing them of violating its terms of use; the company later threatened their research funding. Thus, the book itself became an intervention into the ethics and legal frameworks of corporate behavior.

  • 18.
    Fleischer, Rasmus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Swedish Music Export: The Making of a Miracle2017Ingår i: Made in Sweden: Studies in Popular Music / [ed] Alf Björnberg, Thomas Bossius, New York: Routledge, 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Fleischer, Rasmus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    The Pirate Bay och den nya nätpolitiken2013Ingår i: Sveriges historia. 1965-2012: [rekordåren, ett socialdemokratiskt århundrade, vänstervind och högervåg, miljö och kärnkraft, kriserna, det mångkulturella Sverige, världens mest jämställda land, den nya individualismen, neutralitetspolitikens fall, maktskifte och systemskifte, från kanal 1 till Internet] / [ed] Kjell Östberg, Jenny Andersson, Stockholm: Norstedts Förlag, 2013, s. 471-474Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Fleischer, Rasmus
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
    Kullenberg, Christopher
    The Political Significance of Spotify in Sweden – Analysing the #backaspotify Campaign using Twitter Data2018Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses the political significance of the streaming music company Spotify in Sweden, taking as a case a coordinated campaign in late spring 2016, known by the hashtag #backaspotify (translated as “support Spotify!”), which was mainly played out on the social media platform Twitter. The campaign is analysed using a set of data retrieved from Twitter, examining both the content and the interactions in 1,791 messages. Results show that the main political issue concerned the lack of access to rented apartments in central Stockholm, and that the main actors in the campaign were predominantly associated with public affairs consultants and the youth wings of political parties belonging to the centre-right. The campaign, however, was very short-lived and had diminished significantly already after two days. We conclude that Spotify transcends its role as a streaming music company, and additionally can be used as a point of reference in political campaigns to promote issues that are of wider scope than the music industry alone.

  • 21.
    Fleischer, Rasmus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Towards a Postdigital Sensibility: How to get Moved by too Much Music2015Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 7, s. 255-269Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article explores the affective consequences of the new mode of instant access to enormous levels of musical recordings in digital format. It is suggested that this "musical superabundance" might weaken the individuals ability to be affected by music in everyday life, while at the same time leading to a renewed interest in collective experience, in ways which are not limited to established notions of musical "liveness". According to a theory of affect influenced by Spinoza, what is at stake is the capacity of the body to be affected by music. The article proposes that a renegotiated relationship between collective and individual modes of experiencing music can be conceptualized with help of Spinozas distinction between two kinds of affections: actions and passions. After scrutinizing the interface of hardware like Apples Ipod and online services like Spotify, the article proceeds by discussing three musical practices which can all be understood as responses to the superabundance of musical recordings: (1) the ascetic practice of "No Music Day"; (2) the revival of cassette culture; (3) the "bass materialism" associated with the music known as dubstep. While none of these approaches provide any solution to the problem of abundance, they can still be understood as attempts to cultivate a "postdigital sensibility". The article tries to conceptualize the postdigital in a way that transcends the narrower notion of "post-digital aesthetics" that has recently been gaining popularity. Finally, it is argued that such a sensibility has a political significance in its potential to subvert the contemporary processes of commodification.

  • 22.
    Fleischer, Rasmus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Two fascisms in contemporary Europe? Understanding the contemporary split of the Radical Right2014Ingår i: In the tracks of Breivik: far right networks in Northern and Eastern Europe / [ed] Mats Deland, Michael Minkenberg, Christin Mays, Berlin: LIT Verlag, 2014, s. 53-70Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Fleischer suggests that the divergences between the far right in Eastern and Northwestern Europe in the late 2000s could be understood as a difference between multi-fascism, concentrated on the preservation and re-birth of ethnic identities, and mono-fascism, pre-occupied with the defense of "Western" values against perceived threats, foremost from Muslim populations. Although, as Fleischer emphasizes in his afterword, these forms now appear to have been transient, his chapter emphasizes the need for a synthesized and theoretically refined perspective on the contemporary far right.

  • 23.
    Fleischer, Rasmus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
    Vad betyder det att musik är ”live”?2018Ingår i: Musikens makt / [ed] Jenny Björkman, Arne Jarrick, Göteborg: Makadam Förlag, 2018, s. 217-232Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Fleischer, Rasmus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Värdekritisk kristeori: att tänka kapitalets sammanbrott2014Ingår i: Fronesis, ISSN 1404-2614, nr 46-47Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf